HFD:2026:42

X Ab ägde bland annat aktier i Y Abp. Värdet på Y Abp:s aktier enligt börskursen överskred med sammanlagt ca 144 000 000 euro den icke-avskriva anskaffningsutgiften för egendomen. Tanken var att ge aktier i X Ab i gåva åt A så att X Ab skulle lösas upp inom 1–2 år efter det.  I ärendet skulle avgöras om den latenta inkomstskatteskuld som uppkom av den icke-realiserade värdeökningen av X Ab:s tillgångar ska beaktas i gåvobeskattningen som ett belopp som minskar X Ab:s substansvärde.

När X Ab upplöses anses överlåtelsepriset för de aktier X Ab äger i Y Abp i bolagets inkomstbeskattning motsvara det sannolika överlåtelsepriset för nämnda egendom. Upplösningen innebär en skyldighet för X Ab att betala inkomstskatt, vilket minskar de faktiska nettotillgångarna i X Ab och vidare A:s andel av bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att då X Ab:s substansvärde fastställs för A:s gåvobeskattning, var den latenta inkomstskatteskulden avdragbar för annan egendom än värdeökningen för eventuella anläggningstillgångsaktier som skattefritt kan överlåtas.

Skatteförvaltningens förhandsavgörande.

Lagen om skatt på arv och gåva 9 § 1 mom. och 21 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen, Joni Heliskoski och Tero Leskinen. Föredragande Turo Lehtonen.