HFD:2026:44

Upphandlingsenheten hade begärt anbud för rekrytering av personal utomlands ifrån till Finland i form av tjänsteupphandling enligt bilaga E till upphandlingslagen. Upphandlingen genomfördes som ramavtal. I anbudsbegäran hade ett minimikrav ställts för anbudsgivarnas lämplighet, enligt vilket anbudsgivaren skulle ha i anbudsbegäran närmare beskriven tidigare erfarenhet av att rekrytera vårdpersonal från EU/EES-området och /eller utanför det till Finland. Upphandlingsenheten hade uteslutit fyra anbudsgivare ur anbudstävlingen eftersom anbudsgivarna inte uppfyllde nämnda kvalifikation.

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra om det ovan beskrivna regionala referensvillkoret som ställts på anbudsgivarna stred mot principerna om likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna eller proportionalitetsprincipen.

I upphandlingsdokumenten hade förutom referensvillkoret ställts bland annat flera minimikrav gällande den upphandlade tjänstens innehåll och de personer som ansvarar för produktionen av tjänsterna. Enligt dessa förutsattes tjänsteleverantören före rekryteringsprocessen utförligt fördjupa sig i finsk lagstiftning, det finska samhället och dess tjänster samt flera olika myndigheters verksamhet och anvisningar. Av de personer som ansvarade för produktionen av tjänsterna förutsattes bland annat kunskap i finska språket och tidigare erfarenhet av att rekrytera personal utomlands ifrån. Upphandlingsenheten hade ytterligare förbehållit sig rätten att i flera olika skeden övervaka genomförandet av tjänsteleverantörens rekryteringsprocess.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att de krav som hade ställts på tjänstens innehåll och tjänsteleverantörens personal tjänade samma syften som upphandlingsenheten hade eftersträvat med att ställa krav på anbudsgivarens lämplighet med det till Finland riktade referensvillkoret. Med dessa övriga krav hade upphandlingsenheten garanterat sina möjligheter att såväl på förhand som under avtalsperioden iaktta och övervaka eventuella brister i rekryteringsprocessen och på så sätt minska de risker som berodde på tjänsteleverantörens oduglighet. Med beaktande av det regionala referensvillkorets konkurrensbegränsande natur och de krav som i upphandlingsdokumenten ställts på tjänstens innehåll och tjänsteleverantörens personal, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att upphandlingsenheten inte hade uppvisat ett sådant grundat skäl i förhållande till upphandlingsföremålet på grund av vilken det regionala referensvillkoret kunde anses stå i rätt proportion till upphandlingsföremålet och tryggandet av den ifrågavarande tjänstens kvalitet. Referensvillkoret stred mot proportionalitetsprincipen och var ägnat att onödigt begränsa konkurrensen och kränka eller äventyra anbudsgivarnas likvärdiga och icke-diskriminerande konkurrens.

Lagen om offentlig upphandling och koncession 2 § 2 mom., 3 § 1 mom., 107 §, 108 § 2 mom., 109 § 1 mom., 114 § 1 mom.

Omröstning 3–2

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen (skiljaktig), Eija Siitari, Vesa-Pekka Nuotio (skiljaktig), Anne Nenonen och Joni Heliskoski. Föredragande Jenni Poropudas.