HFD:2026:53

Ärendet gällde frågan om polisinrättningen, efter att förundersökningen var avslutad, hade kunnat avstå från att åt ändringssökanden lämna ut uppgiften om vem som gjort polisanmälan om hen, när uppgiften om anmälarens identitet hade antecknats i polisens förundersökningspromemoria.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att förundersökningslagens bestämmelser om partsoffentlighet skulle tillämpas i ärendet. Därmed kunde det, att uppgiften om anmälarens identitet hade antecknats i polisens förundersökningspromemoria, inte utgöra hinder för att lämna ut uppgiften. Uppgiften om vem som har gjort en polisanmälan är i princip en sådan uppgift som en part har rätt att få del av.

En parts rätt att få uppgift om identiteten hos den som gjort polisanmälan är trots allt inte förbehållslös. Enligt förundersökningslagen har en part inte rätt att få uppgiftenen, om det är nödvändigt att avstå från att lämna ut uppgifterna för att skydda ett mycket viktigt allmänt eller enskilt intresse.

Eftersom det i ärendet inte hade framkommit något sådant mycket viktigt allmänt eller enskilt intresse på grundval av vilket det var nödvändigt att avstå från att lämna ut uppgiften, borde polisinrättningen åt ändringssökanden ha lämnat ut den begärda uppgiften om identiteten hos den som gjort polisanmälan.

Omröstning 3–2

Förundersökningslagen 2 kap. 5 § 1 mom., 4 kap. 15 § och 9 kap. 7 § 1 mom.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen) 11 § 2 mom. 7 punkten och 3 mom.

Se och jmfr. HFD 2024:69

Ärendet har avgjorts av justitieråden Petri Helander, Toni Kaarresalo, Robert Utter (skiljaktig), Päivi Pietarinen (skiljaktig) och Antti Belinskij. Föredragande Oona Fromholdt-Nyman.