HFD:2026:93

Ärendet gällde frågan om huruvida passerkontrollsystemet vid ingången till en konditionssal, som fungerade med självbetjäning och som låg i en tillgänglig byggnad, var indirekt diskriminerande mot en person med rörelsenedsättning.

Passerkontrollsystemet hade godtagbara syften som hänförde sig till identifieringen av kunder, deras säkerhet, tryggandet av förutsättningarna för näringsverksamheten och syften som sammanhängde med att erbjuda motionsmöjligheter. De medel som använts för att uppnå dessa syften var ändå inte lämpliga och behövliga. Av utredningen i ärendet framgick att passerkontrollen kunde ordnas på ett sätt som ger en person i rullstol möjlighet att komma in i konditionssalen på lika villkor som de övriga kunderna. Passerkontrollsystemet var därför indirekt diskriminerande mot en person med rörelsenedsättning.

Diskrimineringslagen 2 § 1 mom., 4 § 4 mom., 13 §, 28 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Outi Suviranta, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari, Robert Utter och Antti Belinskij. Föredragande Kaisa Pärssinen-Knight.