Utlåtande till Ålands landskapsregering om lagförslag om ändring av vallagstiftningen

Ålands landskapsregering har berett högsta förvaltningsdomstolen tillfälle att ge ett utlåtande om lagförslaget till ändring av vallagstiftningen. Landskapsregeringen föreslår ändringar i vallagen för Åland, kommunallagen för landskapet Åland och landskapslagen om valfinansiering. I syfte att stärka vallagstiftningens krisberedskap föreslås bl.a. att bestämmelser om senareläggning av tidpunkten för val intas i vallagen.

Enligt den föreslagna 116a § kan lagtinget, om exceptionella förhållanden råder, på skriftligt motiverat förslag av talmannen eller lantrådet, med minst 20 röster besluta om senareläggning av ordinarie lagtingsval, ordinarie kommunalval, omval, nyval och kommunalt fyllnadsval. Av lagförslaget framgår att syftet är att ett beslut av lagtinget om senareläggning av val inte är avsett att tas i form av lagtingslag. Detta eftersom avsikten uttryckligen är att undvika att syftet med en sådan påtvingande åtgärd äventyras av lagstiftningskontrollen.

Av lagförslaget framgår att vid utformningen av bestämmelsen i 116a § om senareläggning av val har reglerna för upplösning av lagtinget som finns i lagtingsordningen och lagtingets arbetsordning använts som utgångspunkt. Det framgår emellertid inte att man därutöver skulle ha bedömt möjligheterna till och innebörden av att ett dylikt beslut skulle fattas av den lagstiftande samlingen, men inte i form av en lagstiftningsakt. Det framstår som oklart huruvida lagtinget med stöd i självstyrelselagen har statsförfattningsrättsliga förutsättningar att anvisa sig självt behörigheten att i annan ordning än stiftande av lag besluta om senareläggning av val, vars rättsliga verkningar sträcker sig utanför lagtingsarbetet. Ett avgörande i form av förvaltningsbeslut snarare än lagstiftningsakt föranleder även följdfrågeställningar om krav på medel för tillgång till domstol. Förslaget innefattar inte heller uttrycklig reglering av senareläggningens verkningar i förhållande till sådana valberedande åtgärder som redan hunnit utföras då valet senareläggs. Enligt högsta förvaltningsdomstolens mening förutsätter lagförslaget till dessa delar en grundligare utvärdering ur ett statsförfattnings- och självstyrelserättsligt perspektiv.

Utlåtandet har beretts av justitierådet Emil Waris och kanslichef Jenny Rebold och det har kommenterats av medlemmarna i högsta förvaltningsdomstolens kanslisession.

President Kari Kuusiniemi
Kanslichef Jenny Rebold